sigillring
Swedish
Etymology
Compound of sigill + ring. Cognate of German Siegelring, English seal ring.
Noun
sigillring c
Declension
| nominative | genitive | ||
|---|---|---|---|
| singular | indefinite | sigillring | sigillrings |
| definite | sigillringen | sigillringens | |
| plural | indefinite | sigillringar | sigillringars |
| definite | sigillringarna | sigillringarnas |